Igår kväll var det blixt och dunder, det underliga här - vilket jag redan fick erfara vid inlandningen till sydney i februari - så sker oftast blixtarna i molnen och är tysta. Det ger mig en känsla som inte helt riktigt stämmer, ungefär som talesättet 'Ingen rök utan eld'. Hur kan en blixt ske utan åska? Fastnar ljudet däruppe bland molnen, eller är det jag som är knäpp? I och med detta väder tillkommer även vind, på cirkus 100km/h, vilket känns eftersom mina fönster är precis i kastläge. Det fullkomligen vibrerar i hela rummet och det låter som om de ska kastas in över mig där jag ligger i min säng.

Inte nog med det. Vaknar klockan 5.30 imorse av att hela mitt rum är rött. Genom springorna i mina sjukhusliknande persienner lyser det in en mjuk röd färg som om någon tänt en röd lavalampa utanför fönstret. Jag tar steget fram till persiennerna, tittar genom en av springorna och den vanligt fina vyn är som bortblåst och istället är där en tjock röd dimma ända in på glasrutan. Jag tror att det är vanlig dimma som träffats av en vacker morgonsol, så jag blir lite halvlycklig och går tillbaks i säng. Två timmar senare vaknar jag och trippar in i köket. Jag går fram och tillbaks i vanliga bestyr och ser hur det blir fler och fler röda märken på golvet. Till min förvåning är det visst jag som åstadkommer detta och upptäcker tillslut att det ligger som ett tunt lager av rött damm över hela köket. Fönstret har nämligen vart öppet denna natt. Så min tanke om en fin dimma gick över i nyheten om att detta var en ovanlig attack av ökendamm som lagt sig över hela Sydney och fått folk att stanna inne. Det röda dammet gick från morgonen över i orange, till gult till beige, till grått, och när jag gick till vårdcentralen hade asiaterna gått bananas och varenda en bar ansiktsmask (alltså för munnen). Men jag är en viking och lite skit rensar magen, inte sant?



http://www.smh.com.au/environment/sydney-turns-red-dust-storm-blankets-city-20090923-g0so.html

Men nog om vädret, gick och lämnade blodprov igår, och resultaten fick jag av doktorn idag. Jag känner mig mycket bättre än jag gjort innan, men enligt doktorn som kan se mina värden så är jag långt ifrån frisk. Det som var rött var inte bra, det var mycket rött på den listan....  Men jag kan helt enkelt inte vara borta från skolan längre. Men farbror doktorn skrev ett brev till mina lärare, vilket kors i taket inte händer ofta, där han skrev att de ska ha överseende med mig och att jag måste ta det lungt - med tanke på lektioner, uppgifter och inlämningar etc... Jag får helt enkelt vara försiktig, annars kan man vara sjuk i veckor, månader och till och med år. År?! Jag tänker inte ha körtelfeber i flera år! Nej, någon måtta får det vara.



Nu ska jag dricka Horlicks, något jag precis upptäckt, något slags vetepulver man blandar med varm mjölk. Det var något med namnet som fick min uppmärksamhet. Horslickar? ... Måste påminna mig själv om att jag är i Australien.

Mot nya äventyr!