De sista timmarna i Sydney
Hallo pa er!
Gud sa internationell jag kanner mig, star namligen har pa Sydneys flygplats och raknar ned timmarna tills planet lyfter vid halv 4. Jag har klatt mig i femhundra lager av klader och kan numera titulera mig som eskima.
Kanns ganska konstigt att lamna denna stad och detta land, har ju varit mitt hem nu de senaste 3 aren. Men bachelorn har jag tagit, ingen surferdude blev det och visat tar snart slut sa det ar verkligen dags for mig att ta nasta steg in i framtiden.
Har inte hunnit skriva pa bloggen eftersom jag inte haft internet, och Evelina som jag bott hos de senaste dagarna har inte wireless. Men nu jadrar ska jag hinna gora mitt sista inlagg down under.
Utstallningen i Fredags var otroligt lyckad, hade sa himla roligt! Det var avslappnat, kul och hur manga manniskor som helst var dar - vanner, paron, industrifolk och larare. Jag hade verkligen onskat att ni alla dar hamma kunnat vart med, det hade varit sa kul att visa er runt sa att ni fatt se vad jag och mina fellow classmates har kampat med det senaste halvaret. Men jag lagger upp bilder nar jag kommer hem till Sverige sa att ni inte gar miste om nagonting =)
Jag fick ett mail igar av en kommunikationsbyra i utkanten av Sydney som sett min hemsida pa the loop och gillar vad dem sett - och erbjod mig ett freelancejobb! Jag blev hur glad som helst - tank att de just kontaktade mig av alla 50 studenter! Jag ska hora (jaa ni far tro vad ni vill) av mig till dem nu tror jag och skriva att jag ar intresserad - behover vilken erfarenhet som helst.
Jenny blev headhuntad pa den forsta exhibitionet och ska borja ett betalt internship pa en kand designbyra i North Sydney till hosten, tank att Billy Blue kunde betyda sa mycket! Riktigt kul att vi bada har fatt lite uppmarksamhet.
I Sondags traffade jag Tet en sista gang, vi gick pa high-tea inne i stan pa ett hotell dar man fick en tallrik for 17 aud och sedan fick ta hur mycket man ville fran buffen, ni kan inte fatta hur mycket desserter, snittar och andra delikatesser det bjods pa. Min tallrik var ett berg lika hogt som mount everest. Herregud jag ar ju student liksom, har man mojlighet far man val passa pa, inte sant? Det var sorgligt att saga hejda, men hon har ju ny lagenhet och jobb sa henne gar det nog ingen brist pa.
I gar hade jag och Jenny en avskedsmiddag med Linnea, James, Rosie, Fin och Sean. Jag och Jenny lagade kotbullar med tranbarssylt (finns det inte lingonsylt far man noja sig med det nast basta), brunsas, artor och snittar. Det blev succe, de fullkomligt alskade vara matlagningsskills. Sean kopta godis till mig infor resan, och det blev annu ett sorgligt farval av aussiesarna. Jag hoppas jag far se dem igen dock, de har inte vart i Sverige an sa nar de kommer ska jag visa dem allt jag kan ;)
Jag sov sedan over hos Jenny inatt, hade annu ett hemskt farval med Jenny som jag kommit narmre an manga andra manniskor. Vi har levt tatt inpa varandra de senaste aren, och jag hade aldrig klarat det utan henne! Jenny I love you.
Sa nu star jag har pa Sydney air port med langa flygtimmar framfor mig, och framforallt Sverige och en framtid i Stockholm som jag inte kan vanta pa att fa borja. Den har resan har varit helt fantastisk for mig, och jag kanner mig inte som samma Mia som reste ivag i fjallravenjackan 2009. Mycket har hant sen dess och jag har klarat manga hinder jag inte trott jag skulle fixa, men skam den som ger sig.
Ska bli sa kul att se er alla igen, och det har verkligen varit kul att lasa era kommentarer och fa beratta om mitt liv har pa andra sidan jordklotet. Hoppas ni har haft lika kul som jag =P
Puss och kram pa er alla -
nu ar Mia antligen a vag hem!
<3
Oj oj OJ
Jag är heeeeeeeeeeeeeeeelt slut. Jag vet inte ens vart jag ska börja. Eller jo, dagen startade med ett raskt uppvaknande kl 8 då dörrklockan gick av med ett illtjut (jag förstod att jag försovit mig) och killarna som skulle hämta kylen stod utanför. Jag hade då varken hunnit städa ur kylen eller torkat av den, sen hade jag också min otroligt snygga sovoutfit med mystofflor och en ypperst yrvaken look. Tur nog tog de emot kylen ändå och jag fick min kylskåpsdeposition tillbaka. Så denna dag började precis som den egentligen borde enligt konstens alla regler.
Anledningen då till att jag försov mig var att jag var uppe halva natten och packade lådor, städade, rensade, slängde, fixade och tömde lägenheten så att den skulle vara redo inför idag. Jag kom inte i säng förren halv 3, och sov säkert inte förren 4, därav försovningen.
Efter kylpersen hann jag lugna ned mig lite och började flytta ut hela lägenheten ut i korridoren - det såg för täskigt ut. Men eftersom mina 2 (jaaa TVÅ!!!!) lådor som jag packat för Sverigeresa skulle hämtas vid 9, Seymours fru skulle hämta min bokhylla etc, mattrengöringstypen skulle komma vid 10, städfirma vid 11, en tjej som ville köpa mitt bord vid 12, och även Jenny tackolov som kom förbi vid 11 och hjälpte mig i flyttcirkusen. Däremot var det otroligt bra att Seymours fru Leigh kom förbi med en bekant och bil för hon erbjöd sig att sjussa alla mina prylar övert till Jenny (dit jag kommer sova tills på Lördag). Jag tror inte riktigt att jag förstod hur mycket prylar och annat skräp det var, för utan deras hjälp hade det ALDRIG gått.
Men.
Nu sitter jag iallafall här i Jennys soffa och äntligen kan relaxa. Imorgon ska jag gå tillbaka till lägenheten, fixa till det sista och göra den redo för inspektionen på Lördag. Jag ska banne mig ha tillbaks hela min deposition!!! Jag är också rikgtigt glad - och förvånad - över att jag har lyckats sälja varenda liten pryl i min lägenhet. Och den sista grejen (sängbordet) gick iväg idag för 10 dollar. Bättre än inget och sent än aldrig! Tänker inte göra om detta på ett bra tag, helst aldrig. Sälja grejer online och ha med människor som inte hör av sig att göra är stressigt, specielt då jag vet att jag måste bli av med allt innan en viss tid. Men det löste sig, och tackolov för det!
Annars då? Jo vet ni, i går hade vi Billy Blue-studenter den första delen av vår utställning då industrin var speciellt inbjuden. Vi hade gjort i ordning hela galleriet i Paddington och det såg riktigt fint ut. Jag hade ansvar över Ipadsen och att folk förstod hur de skulle navigera väggfilmern. Utställningen var en lunch + föreläsning av en kille från designvärlden, och resten av tiden bestod av att gå runt och titta, prata, mingla och skapa kontakter. Lite tråkigt för mig dock som kommer åka hem, det fanns ju inte riktigt någon anledning för mig att ställa mig in hos alla mediesnubbar....dessutom har jag en aning svårt för att bete mig på ett sånt "TITTA PÅ MIG TITTA PÅ MIG" sätt. Och jag tycker inte heller att det borde avgöra huruvida man är en bra person/designer, vissa passar bra in vid sådana evenemang, vissa helt enkelt inte och det borde vara okej tycker jag. Även de bästa eleverna (som man vet gör otroligt bra saker) blev på något sätt stumma och inte kom sig för att bara hoppa på någon och trycka upp ett portfolio i deras fejs. Visst är det bra att kunna ta för sig, men herregud, det kommer väl fler tillfällen än första bästa exhibition?
Imorgon är det dags för vänner och familj att bjudas in, vilket jag tror kommer vara med avslappnat och trevligt där man kan koppla av utan att kännas sig stressad. Det ser jag fram emot. Den här veckan har varit ett rent h-vete för mig, men jag har klarat mig själv tidigare och vet att även fast saker och ting verkar helt oöverkomliga så lyckas man ändå tillslut. Därför sitter jag nu här och njuter av att äntligen kunna varva ned det spinnande huvudet och bara vara.
På Lördag blir det bussförflyttning till Sydenham och Eve där jag ska bo fram tills planet lyfter på Tisdag vid 4.
HERREGUD JAG SKA ÅKA HEM!
Kookaburran hänger i Mossie-parken
10 igår kväll. ALLT SKA BORT.
Jag tejpade sisodär nonstop i 2 timmar.
See ya soon
Anledningen då till att jag försov mig var att jag var uppe halva natten och packade lådor, städade, rensade, slängde, fixade och tömde lägenheten så att den skulle vara redo inför idag. Jag kom inte i säng förren halv 3, och sov säkert inte förren 4, därav försovningen.
Efter kylpersen hann jag lugna ned mig lite och började flytta ut hela lägenheten ut i korridoren - det såg för täskigt ut. Men eftersom mina 2 (jaaa TVÅ!!!!) lådor som jag packat för Sverigeresa skulle hämtas vid 9, Seymours fru skulle hämta min bokhylla etc, mattrengöringstypen skulle komma vid 10, städfirma vid 11, en tjej som ville köpa mitt bord vid 12, och även Jenny tackolov som kom förbi vid 11 och hjälpte mig i flyttcirkusen. Däremot var det otroligt bra att Seymours fru Leigh kom förbi med en bekant och bil för hon erbjöd sig att sjussa alla mina prylar övert till Jenny (dit jag kommer sova tills på Lördag). Jag tror inte riktigt att jag förstod hur mycket prylar och annat skräp det var, för utan deras hjälp hade det ALDRIG gått.
Men.
Nu sitter jag iallafall här i Jennys soffa och äntligen kan relaxa. Imorgon ska jag gå tillbaka till lägenheten, fixa till det sista och göra den redo för inspektionen på Lördag. Jag ska banne mig ha tillbaks hela min deposition!!! Jag är också rikgtigt glad - och förvånad - över att jag har lyckats sälja varenda liten pryl i min lägenhet. Och den sista grejen (sängbordet) gick iväg idag för 10 dollar. Bättre än inget och sent än aldrig! Tänker inte göra om detta på ett bra tag, helst aldrig. Sälja grejer online och ha med människor som inte hör av sig att göra är stressigt, specielt då jag vet att jag måste bli av med allt innan en viss tid. Men det löste sig, och tackolov för det!
Annars då? Jo vet ni, i går hade vi Billy Blue-studenter den första delen av vår utställning då industrin var speciellt inbjuden. Vi hade gjort i ordning hela galleriet i Paddington och det såg riktigt fint ut. Jag hade ansvar över Ipadsen och att folk förstod hur de skulle navigera väggfilmern. Utställningen var en lunch + föreläsning av en kille från designvärlden, och resten av tiden bestod av att gå runt och titta, prata, mingla och skapa kontakter. Lite tråkigt för mig dock som kommer åka hem, det fanns ju inte riktigt någon anledning för mig att ställa mig in hos alla mediesnubbar....dessutom har jag en aning svårt för att bete mig på ett sånt "TITTA PÅ MIG TITTA PÅ MIG" sätt. Och jag tycker inte heller att det borde avgöra huruvida man är en bra person/designer, vissa passar bra in vid sådana evenemang, vissa helt enkelt inte och det borde vara okej tycker jag. Även de bästa eleverna (som man vet gör otroligt bra saker) blev på något sätt stumma och inte kom sig för att bara hoppa på någon och trycka upp ett portfolio i deras fejs. Visst är det bra att kunna ta för sig, men herregud, det kommer väl fler tillfällen än första bästa exhibition?
Imorgon är det dags för vänner och familj att bjudas in, vilket jag tror kommer vara med avslappnat och trevligt där man kan koppla av utan att kännas sig stressad. Det ser jag fram emot. Den här veckan har varit ett rent h-vete för mig, men jag har klarat mig själv tidigare och vet att även fast saker och ting verkar helt oöverkomliga så lyckas man ändå tillslut. Därför sitter jag nu här och njuter av att äntligen kunna varva ned det spinnande huvudet och bara vara.
På Lördag blir det bussförflyttning till Sydenham och Eve där jag ska bo fram tills planet lyfter på Tisdag vid 4.
HERREGUD JAG SKA ÅKA HEM!
Kookaburran hänger i Mossie-parken
10 igår kväll. ALLT SKA BORT.
Jag tejpade sisodär nonstop i 2 timmar.
See ya soon
En exotisk midsommar 20:11
Söndag idag och jag återhämtar mig från gårdagens midsommarafton och utgångsrabalder i Sydneys innerstad. Vi var ett gäng svenska tjejer (det är inte förren man ser nya svenska ansikten och alla i samlad trupp som man inser att vi alla ser likadana ut) som träffades på en bar/klubb i Double Bay för att fira midsommar i vinterrusket. Det blev ett par vinare, en jättegod lammsallad med pumpa samt slutligen gayklubb-besök. Faktiskt riktigt uppfriskande att se något annat för en gångs skull, och tro mig, gaykillar i Sydney vet hur man festar. Dock är folk inte specielt diskreta på the DF med mycket lättklädd och annat barncensurerat...har tom bildbevis om du vågar titta.
Som ni kanske hört håller jag på att städa upp och bli av med alla mina prylar i lägenheten. I går lyckades jag sälja min sängram, så nu är det bara madrassen kvar - och med lite tur kanske jag lyckas sälja den i veckan as well. Idag hade vår mäklare visning i lägenheten, så jag och Tet gick upp tidigt för att städa och plocka undan, precis sånt man vill göra morgonen efter en helkväll ute. Not.
I veckan som väntar är det utställningstajm, vi har suttit i skolan och jobbat med webbsidan timmar i streck. Här är länken till mig (dock är webben inte heeelt klar...nästan dock.) Göm inte trycka på Cap&Design-tidningen - och jag dyker även upp om du trycker på art direction, advertising eller strategy.
Syns snart igen!
Kramar på er.
På hemmafesten förra helgen stod dessa två underbara varelser i trädgården.
Bilder tagna idag faktiskt, var tvungen att röja upp och skyla de inte allt för smickrande kläd och pryl-högar.
Den lille madrassen som snart förhoppningsvis får ny familj.
Så svenskt och fagert en midsommar mitt i vintern!
Eve och jag inne på runda X
Jag höll mig på betryggande avstånd.
Som ni kanske hört håller jag på att städa upp och bli av med alla mina prylar i lägenheten. I går lyckades jag sälja min sängram, så nu är det bara madrassen kvar - och med lite tur kanske jag lyckas sälja den i veckan as well. Idag hade vår mäklare visning i lägenheten, så jag och Tet gick upp tidigt för att städa och plocka undan, precis sånt man vill göra morgonen efter en helkväll ute. Not.
I veckan som väntar är det utställningstajm, vi har suttit i skolan och jobbat med webbsidan timmar i streck. Här är länken till mig (dock är webben inte heeelt klar...nästan dock.) Göm inte trycka på Cap&Design-tidningen - och jag dyker även upp om du trycker på art direction, advertising eller strategy.
Syns snart igen!
Kramar på er.
På hemmafesten förra helgen stod dessa två underbara varelser i trädgården.
Bilder tagna idag faktiskt, var tvungen att röja upp och skyla de inte allt för smickrande kläd och pryl-högar.
Den lille madrassen som snart förhoppningsvis får ny familj.
Så svenskt och fagert en midsommar mitt i vintern!
Eve och jag inne på runda X
Jag höll mig på betryggande avstånd.
A pretty convertible
Titta här! Här är min portfolioprojektion som kommer visas på vår utställning, alla hade en tidsspann om 30 sek var.
Maria Holmberg Showreel from Project Space on Vimeo.
A squeaky bed
Hej!
Hoppar in med ett inlägg lite snabbt för jag var bara tvungen att dela med mig av ett av dessa exotiska mail som man kan få i inboxen när man annonserar (GumTree i ett nötskal). Till exempel då den här:
Usch...jag vill helst inte veta vad min kära säng skall användas till när den stunden är kommen. Och engelskan där också....superb!
Cíao
Hoppar in med ett inlägg lite snabbt för jag var bara tvungen att dela med mig av ett av dessa exotiska mail som man kan få i inboxen när man annonserar (GumTree i ett nötskal). Till exempel då den här:
Usch...jag vill helst inte veta vad min kära säng skall användas till när den stunden är kommen. Och engelskan där också....superb!
Cíao
Fredag är ändå den dagen som känns bäst
Hallåhallåå,
kom till skolan nu vid 9tiden för att göra klart katalogen som presenterar alla bachelorstudenter 2011 och som ska delas ut vid utställningstillfället. Varje student har en sida var och det är en himla massa info och bilder och symboler som ska sättas in på rätt plats (för att inte nämna rättstavning av en hel drös asiater...huga). Igår till exempel när jag skulle göra en av alla dessa studenter så stod den på en plats "Ming Chun Suen", medan det på en annan plats stod "Ming Chuen Sven". . . Sven? Såvida denna individ inte har svenska rötter och vars favoriträtt är bruna bönor och fläsk så ställer jag mig ytterst tveksam till det senare alternativet. Jag gick därför på första valet och hoppas att jag inte får en sur blick av Ming Chun S(u/v)en i folkdräkt med katalogen i hand i Juli.
Igår var sista dagen för mitt internet, har vinkat farväl till usb-stickan och väntar nu 2 veckor utan eget nät. Det får blir våldgästning hos Jenny för lite fri surfing eller lite dödsånget i Mosmanbiblioteket. Jag har mycket att ta tag i nu innan avfärd, jag måste lägga upp hela mitt rum för försäljning i princip - just nu håller jag på att förhandlar med väldigt spännande främlingar om priset på min exklusiva Ulsberg-bedside table från IKEA..just nu ligger det på 20 dollars, köpte den för 40.
Annars lever livet ganska bra här i Sydney trots regn, rusk och kyla. Men jag känner definitivt att jag är klar med livet här och ser så otroligt mycket fram emot hemkomsten till Sverige och allt som (förhoppningsvis) väntar.
Här kommer lite bilder från skolan under arbetet med utställningen:
Och här är iconen som symboliserar mig i projektet:
A pretty convertible that everyone will notice... ;)
kom till skolan nu vid 9tiden för att göra klart katalogen som presenterar alla bachelorstudenter 2011 och som ska delas ut vid utställningstillfället. Varje student har en sida var och det är en himla massa info och bilder och symboler som ska sättas in på rätt plats (för att inte nämna rättstavning av en hel drös asiater...huga). Igår till exempel när jag skulle göra en av alla dessa studenter så stod den på en plats "Ming Chun Suen", medan det på en annan plats stod "Ming Chuen Sven". . . Sven? Såvida denna individ inte har svenska rötter och vars favoriträtt är bruna bönor och fläsk så ställer jag mig ytterst tveksam till det senare alternativet. Jag gick därför på första valet och hoppas att jag inte får en sur blick av Ming Chun S(u/v)en i folkdräkt med katalogen i hand i Juli.
Igår var sista dagen för mitt internet, har vinkat farväl till usb-stickan och väntar nu 2 veckor utan eget nät. Det får blir våldgästning hos Jenny för lite fri surfing eller lite dödsånget i Mosmanbiblioteket. Jag har mycket att ta tag i nu innan avfärd, jag måste lägga upp hela mitt rum för försäljning i princip - just nu håller jag på att förhandlar med väldigt spännande främlingar om priset på min exklusiva Ulsberg-bedside table från IKEA..just nu ligger det på 20 dollars, köpte den för 40.
Annars lever livet ganska bra här i Sydney trots regn, rusk och kyla. Men jag känner definitivt att jag är klar med livet här och ser så otroligt mycket fram emot hemkomsten till Sverige och allt som (förhoppningsvis) väntar.
Här kommer lite bilder från skolan under arbetet med utställningen:
Och här är iconen som symboliserar mig i projektet:
A pretty convertible that everyone will notice... ;)
Portfolio 20:11
Hallåhallå på er,
jag känner mig just nu riktigt upprymd eftersom jag precis skickade in min sista deadline till skolan (om man bortser från utställningen som fortskrider fram tills dagen d i juni/juli). Jag sitter här nu och inte riktigt vet vad jag ska göra, jag öppnar InDesign av ren vana och bara tittar på det toma fönstret...vad göra nu? ... Uppdatera bloggen såklart.
I veckan som gick har jag presenterat mitt slutgiltiga 'Act of Laces' - projekt för organisationen Oxfam, vilket gick jättebra och de sade att de faktiskt hoppades att styrelsen skulle välja min kampanj...vilket kändes sjukt kul att höra! Vilken toppengrej att avsluta Fredagen med tyckte jag, jag är faktiskt också nöjd med hur jag knöt ihop idén i slutänden...yay =D
BigSister-servicen har vi också presenterat inför en jury på 5 pers, vilket gick bra och vi fick konstruktiv feedback i olika former. Dock råkade vi gå över tiden för vi hade så himla mycket att trycka in på 15 min...vilket blev 30.
Igår Lördag var fotografering och redigeringsdags i skolan (som vi som håller på med slututställningen anordnat) inför vår utställning som kommer snart, tog med mig 4 utvalda pieces från mitt portfolio som ska visas på en rullande projektion. Sedan togs det kort på hela mig i olika former som kommer bli en interaktiv grej (med alla elever) på en av väggarna i galleriet...osv. Himla mycket som skall göras, själv har jag och en till tjej hand om katalogen som folk ska få på plats med studenter och studios i (den ska printas nästa vecka...aaa). Satt från 10 till 19 i skolan, sen gick jag hem och avled på sängen, satte på tvn och råkade hamna mitt i en svensk(!!) film 'Frostbiten' på en av aussiekanalerna... inte direkt den bästaste representationen av sverige och svensk filmindustri...faktiskt ganska pinsam. MEN det var kul att höra lite svenska röster med textning.
Imorse bjöd T:et och S:et (syrrorna alltså) in Nick (T:ets killkompis) för en pannkaksbrunch hemma hos oss, det blev aussiestyle med lite tjockare pannkisar med glass, golden syrup, persikor, jordgubbar, honung you name it... Det var den månadens synd helt klart. Har inte kunnat gå på gymmet på några dagar dels på grund av skolan och att jag känt mig lite krasslig. Men imorrn blir det kanske en springtur om vädret tillåter eftersom gymmet är stängt pga The Queens Bday (allmän helgdag här).
Tänkte lägga upp sidorna ur mitt portfolio med grejer som jag valt ut för att visa upp vid ett väl valt tillfälle. Men jag håller ju fortfarande på att utvecklas, och lära mig i livets skola är nu det jag ser fram emot, förhoppningsvis hittar man en bra startplats hemma i Stockholm.
Hejhopp!
jag känner mig just nu riktigt upprymd eftersom jag precis skickade in min sista deadline till skolan (om man bortser från utställningen som fortskrider fram tills dagen d i juni/juli). Jag sitter här nu och inte riktigt vet vad jag ska göra, jag öppnar InDesign av ren vana och bara tittar på det toma fönstret...vad göra nu? ... Uppdatera bloggen såklart.
I veckan som gick har jag presenterat mitt slutgiltiga 'Act of Laces' - projekt för organisationen Oxfam, vilket gick jättebra och de sade att de faktiskt hoppades att styrelsen skulle välja min kampanj...vilket kändes sjukt kul att höra! Vilken toppengrej att avsluta Fredagen med tyckte jag, jag är faktiskt också nöjd med hur jag knöt ihop idén i slutänden...yay =D
BigSister-servicen har vi också presenterat inför en jury på 5 pers, vilket gick bra och vi fick konstruktiv feedback i olika former. Dock råkade vi gå över tiden för vi hade så himla mycket att trycka in på 15 min...vilket blev 30.
Igår Lördag var fotografering och redigeringsdags i skolan (som vi som håller på med slututställningen anordnat) inför vår utställning som kommer snart, tog med mig 4 utvalda pieces från mitt portfolio som ska visas på en rullande projektion. Sedan togs det kort på hela mig i olika former som kommer bli en interaktiv grej (med alla elever) på en av väggarna i galleriet...osv. Himla mycket som skall göras, själv har jag och en till tjej hand om katalogen som folk ska få på plats med studenter och studios i (den ska printas nästa vecka...aaa). Satt från 10 till 19 i skolan, sen gick jag hem och avled på sängen, satte på tvn och råkade hamna mitt i en svensk(!!) film 'Frostbiten' på en av aussiekanalerna... inte direkt den bästaste representationen av sverige och svensk filmindustri...faktiskt ganska pinsam. MEN det var kul att höra lite svenska röster med textning.
Imorse bjöd T:et och S:et (syrrorna alltså) in Nick (T:ets killkompis) för en pannkaksbrunch hemma hos oss, det blev aussiestyle med lite tjockare pannkisar med glass, golden syrup, persikor, jordgubbar, honung you name it... Det var den månadens synd helt klart. Har inte kunnat gå på gymmet på några dagar dels på grund av skolan och att jag känt mig lite krasslig. Men imorrn blir det kanske en springtur om vädret tillåter eftersom gymmet är stängt pga The Queens Bday (allmän helgdag här).
Tänkte lägga upp sidorna ur mitt portfolio med grejer som jag valt ut för att visa upp vid ett väl valt tillfälle. Men jag håller ju fortfarande på att utvecklas, och lära mig i livets skola är nu det jag ser fram emot, förhoppningsvis hittar man en bra startplats hemma i Stockholm.
Hejhopp!
Feedback
Sitter i klassrummet med mössan på och ska snart gå till läraren för lite feedback om min selfpromotionportfolio, har suttit och klistrat hela veckan och tog nu med mig pärmen som förvandlats till "resväska" till skolan. Får se hur jag ska gå vidare med den, får ju inte se lågstadieaktig ut...men den får gärna vara lite uppseendeväckande.
I helgen har vi firat Jenny en vecka i efterskott genom att gå på en medelhavsrestaurang i Darling Harbour och ätit buffé. Fick en flashback till greksemestrar och längtade genast efter Europa. Vi var kanske en 15 pers runt bordet under tälttak och tända ljus med kuddar och filtar (inte att förglömma den stundande vintern).
Annars har jag varit på gymmet en del, lagat "nyttiga" pannkakor och tittat på den nya serien Downtown Abbey på tvburken. Jane Austinstilen är verkligen underhållande...lite mer klass, lite mer stil, lite fyskam men ändå underhålande.
Jag ska också få be att passa på att gratta kära Sverige på nationaldagen, det är faktiskt också på dagen om en månad som jag sätter fötterna på svensk mark för gott och lämnar underlandet bakom mig. Hipphipp hurra!!!
I'll be back.
Ingredienser: ägg, sojamjölk, fullkornsvetemjöl, koshersmör, kokkosflingor, havregryn, kanel, kardemumma, viktväktarsylt och äpple. Mums.
På den dagliga prommenaden till skolan stötte jag på denna smått obehagliga ballong som låg och skräpade vid vägkanten.
Den numera sedvanliga outfiten som jag ofta klär mig i hemma. Sommarhettan är ett minne blott.
I helgen har vi firat Jenny en vecka i efterskott genom att gå på en medelhavsrestaurang i Darling Harbour och ätit buffé. Fick en flashback till greksemestrar och längtade genast efter Europa. Vi var kanske en 15 pers runt bordet under tälttak och tända ljus med kuddar och filtar (inte att förglömma den stundande vintern).
Annars har jag varit på gymmet en del, lagat "nyttiga" pannkakor och tittat på den nya serien Downtown Abbey på tvburken. Jane Austinstilen är verkligen underhållande...lite mer klass, lite mer stil, lite fyskam men ändå underhålande.
Jag ska också få be att passa på att gratta kära Sverige på nationaldagen, det är faktiskt också på dagen om en månad som jag sätter fötterna på svensk mark för gott och lämnar underlandet bakom mig. Hipphipp hurra!!!
I'll be back.
Ingredienser: ägg, sojamjölk, fullkornsvetemjöl, koshersmör, kokkosflingor, havregryn, kanel, kardemumma, viktväktarsylt och äpple. Mums.
På den dagliga prommenaden till skolan stötte jag på denna smått obehagliga ballong som låg och skräpade vid vägkanten.
Den numera sedvanliga outfiten som jag ofta klär mig i hemma. Sommarhettan är ett minne blott.
Vivid
Det är ett rent mirakel att jag lever...typ. Ovädret i Sydney nådde sitt klimax (hoppas jag) i veckan och det bokstavligen regnade inomhus. Jag har bildbevis för den som inte tror på mig. Regnet slog ned i stora sjok och nästan slog omkull människor som råkat stå oskyddade, dessutom bildades pölar stora som sjöar längs trottoarerna. Ute vid kusten nära mig bildades havstornados, titta på videon här nere så får du se hur det såg ut.
I Fredags när jag och Tara skulle fira hennes nya jobb åkte vi till öppningen av ljusfestivalen Vivid nere vid operan (cirqular key). Där hade flera olika ljusinställningar tagit sin plats och stora rörliga projektioner lyste upp både operan, olika husfasader och biblioteket vid hamnen vilket verkligen var superhäftigt att se. Ibland såg bibliotektsfasaden ut att ramla ihop, sen fylldes den med vatten och under en viss sekvens "andades" den ut och in.
Jag och Tet gick sedan och åt på en thairestaurang Wagamama i närheten, påminde lite om upplägget av den italienska restauragen vid Gamla Stan (namn?)... jag är ett stort fan. Sen avslutade vi kvällen på chokladkafét Guylian..ni vet chokladen med havs-temat, och åt en riktigt mumsig chokladcheesecake.
På Lördagen blev det födelsedagsbrunch med Jenny, Sean och Fin på Forth Village, dock inga pannkakor eftersom de helt plötsligt inte kunde göra dem längre när vi kommit (ägg, mjöl, mjölk hur svårt kan det bli?? dessutom har dom en hel egen butik så det hela lät mycket märkligt). Dock blev det varm yoghurt (!) med museli och rabarber, sjukt gott - har aldrig tänkt på att värma yoghurten...tips! På kvällskvisten vart det tapasmiddag i Lane Cove för Rebeccas Grant som fyllde år, ett gäng aussies och svennar utspridda längs flera bord på ett itet familjärt ställe vilket var mycket trevligt.
Nu sitter jag i skolan och förbereder inför BigSis-presentationen...det är dan före dan före dopparedagen nämligen...ojojoj.
Syns snart igen peeps!
Adíos amígos
Storm i North Sydney. Jag var rädd.
Lampan som förvandlats till vattenfall
Min light version av oxfilepizzan med bearnaisesås; wrapbröd som botten med tacosås som bas + avokado, broccoli, skinka, rödkål, svamp, tacokrydda, italienska örter och som pricken över i:et: baba ganuj (den nyttiga bearnaisen). Sedan ugn typ 6 min. Jammiiiii!
Här fylls biblioteket långsamt med vatten
Sedan blev det en kanvas med färgstänk
Operabild med havseffekt
Ja...ni förstår upplägget
Neonmaneter (inte såna "man-eter" hoho...)
Operan i färgversion
City
Harbour Bridge i bg:en
Moi i full höstutstyrsel
Dregglandet.
I Fredags när jag och Tara skulle fira hennes nya jobb åkte vi till öppningen av ljusfestivalen Vivid nere vid operan (cirqular key). Där hade flera olika ljusinställningar tagit sin plats och stora rörliga projektioner lyste upp både operan, olika husfasader och biblioteket vid hamnen vilket verkligen var superhäftigt att se. Ibland såg bibliotektsfasaden ut att ramla ihop, sen fylldes den med vatten och under en viss sekvens "andades" den ut och in.
Jag och Tet gick sedan och åt på en thairestaurang Wagamama i närheten, påminde lite om upplägget av den italienska restauragen vid Gamla Stan (namn?)... jag är ett stort fan. Sen avslutade vi kvällen på chokladkafét Guylian..ni vet chokladen med havs-temat, och åt en riktigt mumsig chokladcheesecake.
På Lördagen blev det födelsedagsbrunch med Jenny, Sean och Fin på Forth Village, dock inga pannkakor eftersom de helt plötsligt inte kunde göra dem längre när vi kommit (ägg, mjöl, mjölk hur svårt kan det bli?? dessutom har dom en hel egen butik så det hela lät mycket märkligt). Dock blev det varm yoghurt (!) med museli och rabarber, sjukt gott - har aldrig tänkt på att värma yoghurten...tips! På kvällskvisten vart det tapasmiddag i Lane Cove för Rebeccas Grant som fyllde år, ett gäng aussies och svennar utspridda längs flera bord på ett itet familjärt ställe vilket var mycket trevligt.
Nu sitter jag i skolan och förbereder inför BigSis-presentationen...det är dan före dan före dopparedagen nämligen...ojojoj.
Syns snart igen peeps!
Adíos amígos
Storm i North Sydney. Jag var rädd.
Lampan som förvandlats till vattenfall
Min light version av oxfilepizzan med bearnaisesås; wrapbröd som botten med tacosås som bas + avokado, broccoli, skinka, rödkål, svamp, tacokrydda, italienska örter och som pricken över i:et: baba ganuj (den nyttiga bearnaisen). Sedan ugn typ 6 min. Jammiiiii!
Här fylls biblioteket långsamt med vatten
Sedan blev det en kanvas med färgstänk
Operabild med havseffekt
Ja...ni förstår upplägget
Neonmaneter (inte såna "man-eter" hoho...)
Operan i färgversion
City
Harbour Bridge i bg:en
Moi i full höstutstyrsel
Dregglandet.
TGI Friday
Från den ena dagen till den andra, regnigare än den förra, svalare än alla tidigare. Paraplyet ena stunden, mössa andra, solbrillor nästa. Där har ni en typisk vecka i Australiensisk vinter, också kallad konstant höstrusk.
I Måndags träffades jag, Jenny och Andrea med Claire för en liten avskedsfika innan hon flyger iväg hem till Frankrike, vi sågs i trakten kring Mosman och pratade om alla galna jobb som Claire haft nu innan avfärden. Hon har dels jobbat som receptionist på en "eskortbyrå" i Bondi, gjort reklam för en bröllopsbutik iklädd prinsessutstyrsel längs centralgatan i stan, och även som köksstädare på hostelet hon bott på för att kunna bo gratis i sitt rum. Galna histrorier, men inget jag skulle rekommendera personligen.
Förutom lite fikastunder hit och dit har jag varit på gymmet, ute och sprungit i stormen, lagat lite rolig mat och nu senast suttit och knåpat ihop 26års presenten till Jenny som fyller år idag. Skolarbetet tar annars upp all min tid, det är bland annat därför det blir inlägg på bloggen typ 1 gång i veckan... Menmen, måste ju ha lite roligt att bjuda på också. Less is more som vi designers så fint säger.
I helgen har vi blivit inkallade till Rebeccas mans födelsedagsmiddag på deras restaurang längs hamnen, får se vad det blir för spännande rätt där. Sen blir det också kanske en mysig re-brunch med pannkakor på Forth Village (där vi åt när jag fyllde år) med Jenny för att fira henne i ett mer avslappnat tillstånd. Jag gick upp 5.30 idag för att hinna springa över och överraska henne i morse eftersom vi började 8.30.
Förutom helgens födelsedagsfirande blir det också firande för Tet som precis fått sitt drömjobb på Harper Collins (tror jag det heter) som är ett bokförlag där hon ska jobba som någon slags sekreterare/research/assistent. Vi ska förmodligen ut och äta lite och kanske gå på bio (som jag inte varit på på hundra år). Riktigt kul för Tet som haft det lite kämpigt som ni kanske minns att jag skrev om.
Kanske är kul om jag visar några skolgrejer också....ett av projekten i skolan är min grupps BigSister-service för tjejer som reser ensamma på kvällarna via till exempel kommunaltrafik eller på gående fot. Vi ska presentera vår vision för en panel på 4 personer (ungefär som i programmet 'Dragons den') där vi ska försöka sälja in vår idé som vi arbetat fram i typ ett år nu... Håll tummarna!
Syns snart igen!
// miot
Glada gänget
En regnig dag
En solig dag
En blåsig dag
Resultat av blåsig dag efter regnig dag
Annons 1 för BigSister (jag står för reklamdelen). Vår idé är helt enkelt en handdator/iphone-baserad applikation som ska ge tjejer en piece of mind när de är ute ensamma. Förklarar mer vid ett senare tillfälle.
Banner-annons 1
Annons 2 för BigSister
Banner-annons 2
I Måndags träffades jag, Jenny och Andrea med Claire för en liten avskedsfika innan hon flyger iväg hem till Frankrike, vi sågs i trakten kring Mosman och pratade om alla galna jobb som Claire haft nu innan avfärden. Hon har dels jobbat som receptionist på en "eskortbyrå" i Bondi, gjort reklam för en bröllopsbutik iklädd prinsessutstyrsel längs centralgatan i stan, och även som köksstädare på hostelet hon bott på för att kunna bo gratis i sitt rum. Galna histrorier, men inget jag skulle rekommendera personligen.
Förutom lite fikastunder hit och dit har jag varit på gymmet, ute och sprungit i stormen, lagat lite rolig mat och nu senast suttit och knåpat ihop 26års presenten till Jenny som fyller år idag. Skolarbetet tar annars upp all min tid, det är bland annat därför det blir inlägg på bloggen typ 1 gång i veckan... Menmen, måste ju ha lite roligt att bjuda på också. Less is more som vi designers så fint säger.
I helgen har vi blivit inkallade till Rebeccas mans födelsedagsmiddag på deras restaurang längs hamnen, får se vad det blir för spännande rätt där. Sen blir det också kanske en mysig re-brunch med pannkakor på Forth Village (där vi åt när jag fyllde år) med Jenny för att fira henne i ett mer avslappnat tillstånd. Jag gick upp 5.30 idag för att hinna springa över och överraska henne i morse eftersom vi började 8.30.
Förutom helgens födelsedagsfirande blir det också firande för Tet som precis fått sitt drömjobb på Harper Collins (tror jag det heter) som är ett bokförlag där hon ska jobba som någon slags sekreterare/research/assistent. Vi ska förmodligen ut och äta lite och kanske gå på bio (som jag inte varit på på hundra år). Riktigt kul för Tet som haft det lite kämpigt som ni kanske minns att jag skrev om.
Kanske är kul om jag visar några skolgrejer också....ett av projekten i skolan är min grupps BigSister-service för tjejer som reser ensamma på kvällarna via till exempel kommunaltrafik eller på gående fot. Vi ska presentera vår vision för en panel på 4 personer (ungefär som i programmet 'Dragons den') där vi ska försöka sälja in vår idé som vi arbetat fram i typ ett år nu... Håll tummarna!
Syns snart igen!
// miot
Glada gänget
En regnig dag
En solig dag
En blåsig dag
Resultat av blåsig dag efter regnig dag
Annons 1 för BigSister (jag står för reklamdelen). Vår idé är helt enkelt en handdator/iphone-baserad applikation som ska ge tjejer en piece of mind när de är ute ensamma. Förklarar mer vid ett senare tillfälle.
Banner-annons 1
Annons 2 för BigSister
Banner-annons 2
Whatever.
Hallåhallå,
sitter vid min andra hälft, laptopen alltså, och pluggar på i vanlig ordning. Kackerlackan ligger kvar i hämdläge under glaset i badrummet, och jag hoppas att den nu givit upp (så att jag kan disposa mig av den så att säga). Bredvid mig står radion med Filip och Fredriks podcast på rundgång och jag ser bara mer och mer framemot att få resa hemåt bort från detta väder och dåliga isolering.
T:et, min rumskompis, är nog Sydneys otursfågel nummer ett. Är det inte det ena, så är det det andra helt enkelt. Hon har ju varit arbetslös ett halvår nu, fått nej på interjvuer (har dock fått gå på dem iallafall), hennes moster (som är allmänt besviken på livet, och ger T:et och hennes familj sota för detta) skäller på henne jämt, hennes bror hamnade nyss i en lättare depression, hennes syster (som lovat att flytta ned hit när jag dragit) efter att ha kommit på sin kille med att vänstra, förlät honom och stannar kvar där hon bor, hennes kille/äldre man (+50) tjaffsar med henne jämt och skyller sina egna problem på henne vilket tillslut eskalerade i en light-dumpning här om sistens men som tillsluts lappades ihop trots allt, hon glömde nycklarna i förrgår och låste därmed ut sig själv, och senast idag tappade hon bort sin plånbok med passet i och annat som man absolut inte vill förlora. Hon ska flyga till sin familj i helgen men måste då ha något slags ID, och passet är tyvärr det enda hon har. Förlåt, 'hade' menar jag. Jag, som inte kan göra annat än att komma med stödjande ord dag efter dag, brände en CD med låtar ur min lista "Songs for those moments" för att på något sätt trösta henne i all denna stress. Hoppas att jag åtminstone kunde hjälpa till en aning.
Så förstår ni vad jag menar? Såfort något går liiite snett i ert liv, tänk på T:et och allt kommer redan kännas lite lättare.
Förra helgen var det Eurovision för hela slanetn, men eftersom Australien ligger lite efter så fick jag se alla program 12 h senare. Det gjorde dock ingenting förutom att jag varken tillät mig att snegla på gymmets tv, gå in på nätet eller prata i telefon med Sverige - allt för att inte få reda på resultatet i förväg. När själva finalen var igång var det som vanligt ganska lustigt att se hur Europa framstår utifrån och vad de australiensiska kommentatorerna säger om detta ståhej. En kommentar var till exempel "Will Eric become popular, or perhaps that little bullied kid in the corner of the school yard?" - ni kan ju tänka er att jag blev ganska upprörd av detta påhopp. Men tji fick dem för på 3 plats kom vi ju och kul var det, en dos av Europa behöver man downunder ibland.
Så, nu ska jag plugga vidare och njuta av f och fs svenska röster.
Tah!
Kockrent.
Eric SaaaaaadE på aussieTV. Det ni.
sitter vid min andra hälft, laptopen alltså, och pluggar på i vanlig ordning. Kackerlackan ligger kvar i hämdläge under glaset i badrummet, och jag hoppas att den nu givit upp (så att jag kan disposa mig av den så att säga). Bredvid mig står radion med Filip och Fredriks podcast på rundgång och jag ser bara mer och mer framemot att få resa hemåt bort från detta väder och dåliga isolering.
T:et, min rumskompis, är nog Sydneys otursfågel nummer ett. Är det inte det ena, så är det det andra helt enkelt. Hon har ju varit arbetslös ett halvår nu, fått nej på interjvuer (har dock fått gå på dem iallafall), hennes moster (som är allmänt besviken på livet, och ger T:et och hennes familj sota för detta) skäller på henne jämt, hennes bror hamnade nyss i en lättare depression, hennes syster (som lovat att flytta ned hit när jag dragit) efter att ha kommit på sin kille med att vänstra, förlät honom och stannar kvar där hon bor, hennes kille/äldre man (+50) tjaffsar med henne jämt och skyller sina egna problem på henne vilket tillslut eskalerade i en light-dumpning här om sistens men som tillsluts lappades ihop trots allt, hon glömde nycklarna i förrgår och låste därmed ut sig själv, och senast idag tappade hon bort sin plånbok med passet i och annat som man absolut inte vill förlora. Hon ska flyga till sin familj i helgen men måste då ha något slags ID, och passet är tyvärr det enda hon har. Förlåt, 'hade' menar jag. Jag, som inte kan göra annat än att komma med stödjande ord dag efter dag, brände en CD med låtar ur min lista "Songs for those moments" för att på något sätt trösta henne i all denna stress. Hoppas att jag åtminstone kunde hjälpa till en aning.
Så förstår ni vad jag menar? Såfort något går liiite snett i ert liv, tänk på T:et och allt kommer redan kännas lite lättare.
Förra helgen var det Eurovision för hela slanetn, men eftersom Australien ligger lite efter så fick jag se alla program 12 h senare. Det gjorde dock ingenting förutom att jag varken tillät mig att snegla på gymmets tv, gå in på nätet eller prata i telefon med Sverige - allt för att inte få reda på resultatet i förväg. När själva finalen var igång var det som vanligt ganska lustigt att se hur Europa framstår utifrån och vad de australiensiska kommentatorerna säger om detta ståhej. En kommentar var till exempel "Will Eric become popular, or perhaps that little bullied kid in the corner of the school yard?" - ni kan ju tänka er att jag blev ganska upprörd av detta påhopp. Men tji fick dem för på 3 plats kom vi ju och kul var det, en dos av Europa behöver man downunder ibland.
Så, nu ska jag plugga vidare och njuta av f och fs svenska röster.
Tah!
Kockrent.
Eric SaaaaaadE på aussieTV. Det ni.
Crazy peeps
Vaknade imorse av kylan som vanligt (trots att jag låg i mitten av 10 lager kläder) och sträckte mig genast efter värmefläktskontrollen. När jag gick in i köket och lagade till frukosten tittade jag ut genom fönstret och såg en tjock trafikkö redan då vid 6 på morgonen. Något måste vara fel tänkte jag, varav jag gick och satte på tvn och där rapporterades det om en man som (mot alla odds) tagit sig upp på toppen av Harbour Bridge med 2 stora målade lakan och ett rep. Högst upp på bron stod han med ett rep runt midjan och med orden "plz help my kids" uthängda över räcket. På grund av denna loonie stängdes bron av i rusningstrafik, och hela North Sydney förpestades i avgaser utöver det vanliga. Tillslut klev han över räcket och vinschade sig ned längs repet och landade rakt i famne på polisen. Smart drag.
Igår presenterade jag och 5 personer vår slututställningsidé kallad Volume No1 för rektorn och hans anhängare. I Aussieland är det regel att såfort det är något speciellt i görningen så måste tjejerna ha högklackat och vara tillfixade till max, inte helt enligt mitt tycke när de kommer till könsroller och sånt, men vad ska man göra.
Presentationen gick bra iallafall, och vi ska nu starta igång med vår idé på allvar. Vi har bara 4 veckor på oss, sen får vi inte glömma alla andra projekt vi har as well. Idag ska jag få feedback på Oxfamkampanjen, hoppas på konstruktiv så att jag får veta lite konkret vad jag ska utveckla.
Igår var jag på en italiensk restaurang vid namn Enopizzeria i Neutral Bay med Tet och hennes killpolare som jag träffat några gånger förut. Åt lamm med peas och prosciutto medan de andra klämde i sig en pizza, såg dock god ut men jag sliter inte på gymmet for nothing.
För att helt byta ämne så finns det en minisbuss i Mosman som åker omkring och hämtar upp och släpper av folk som vinkar och vill åka med. Har aldrig gjort detta, men en regnig dag måhända.
Vad Jenny inte visste när hon flyttade in i sitt nya plejs var att Fins kompis redan hade en inneboende; jiminy the cricket (also known as the sausage)
Ses snart igen, bara 2 månader kvar i underlandet! =D
(bilder från smh)
Igår presenterade jag och 5 personer vår slututställningsidé kallad Volume No1 för rektorn och hans anhängare. I Aussieland är det regel att såfort det är något speciellt i görningen så måste tjejerna ha högklackat och vara tillfixade till max, inte helt enligt mitt tycke när de kommer till könsroller och sånt, men vad ska man göra.
Presentationen gick bra iallafall, och vi ska nu starta igång med vår idé på allvar. Vi har bara 4 veckor på oss, sen får vi inte glömma alla andra projekt vi har as well. Idag ska jag få feedback på Oxfamkampanjen, hoppas på konstruktiv så att jag får veta lite konkret vad jag ska utveckla.
Igår var jag på en italiensk restaurang vid namn Enopizzeria i Neutral Bay med Tet och hennes killpolare som jag träffat några gånger förut. Åt lamm med peas och prosciutto medan de andra klämde i sig en pizza, såg dock god ut men jag sliter inte på gymmet for nothing.
För att helt byta ämne så finns det en minisbuss i Mosman som åker omkring och hämtar upp och släpper av folk som vinkar och vill åka med. Har aldrig gjort detta, men en regnig dag måhända.
Vad Jenny inte visste när hon flyttade in i sitt nya plejs var att Fins kompis redan hade en inneboende; jiminy the cricket (also known as the sausage)
Ses snart igen, bara 2 månader kvar i underlandet! =D
Self promotion
Halloj där hemma,
här sitter jag efter en härligt innehållsrik och nervkittlande vecka med presentationer och grupprojekt i överflöd. Presenterade min kampanjidé för organisationen Oxfam igen, denna gång ett mer utvecklat koncept (som de faktiskt gillade..hurray!). Min idé kan sammanfattas som ett event under första Maj kallat 'Act Of Laces' som ska få unga människor att uppmärksamma hur förutsättningen för sportsko-fabriksarbetare faktiskt ser ut - inte speciellt bra alltså. Så här såg ett av mina symbol-förslag ut för eventet (ska antyda till en fot som sätter ned ett avtryck..ska dock förtydliga detta lite mer):
Imorgon har jag en presentation i Selfpromotion där jag ska visa mitt portfoliokoncept som jag ska söka jobb med hjälp av. Där ingår bland annat en teaser-design, själva portfolio-piecet, business card, webbsida och en leave-behind. Har inte tagit världens bästa bilder på detta än, så ni får vänta lite med att se dessa.
Idag var det fint ute för en gångs skull, solsken och ingen blåst alls lagom till Mothers Day som gäller idag här nere. Blommor, choklad och presenter i massor har prytt affärerna, och på gymmet var det tomt på överklasstanter...härligheten. Jag kunde stå helt själv och svettas, och nere vid muskelbyggarhörnan var det bara jag och nån liten rugbyspelare.
I går hyrde jag några filmer och toppade kvällen med lite BoJ-glass, vilket var hundra år sen sist. Behövde verkligen en relaxad helg, räckte med Fredagens födelsedagsfirande för Jennys Fin. Åt föresten då på en japansk restaurang och fick prova på ål och flera andra smårätter - faktiskt väldigt spännande att smaka sånt man aldrig annars kanske beställt.
I veckan som kommer är det mer plugg som gäller, gymmet, planerandet för hemflytt och övandet för presentationen av min årskurs kommande slututställning. Jag är ju strategiledare, och därför föll det på bland annat mig att hålla i presentationen och ro projektet iland hos juryn (skolans högsta höns)....better behave.
Hoppas ni har det bra alla, rikigt kul med kommentarerna! =)
//miot
Bild under selfpromotion-lektion med spårrande ord från Linnea på dotan
Min teaser i form av en message in a bottle som symboliserar min resa från Sydney till Sverige, och som presenterar mig som en produkt producerad i Australien(som nu lanseras i Sverige)
Utsikten över Sydneys hamningång i Jennys nya cribb..och parkett på det...aaaawh
På nyöppnade baren bredvid skolan med Jenny och Eve
Ganska snygg branding med menyerna...
Iögonfallande paraplyer, lyser upp det annars ganska gråa norra.
Och trevlig logga på det, mmmm I like.
En mysig filur som beslagtagit badrummet en kväll, vilket inte uppskattades av dess ägare. Bestraffning på momangen...mehehe.
här sitter jag efter en härligt innehållsrik och nervkittlande vecka med presentationer och grupprojekt i överflöd. Presenterade min kampanjidé för organisationen Oxfam igen, denna gång ett mer utvecklat koncept (som de faktiskt gillade..hurray!). Min idé kan sammanfattas som ett event under första Maj kallat 'Act Of Laces' som ska få unga människor att uppmärksamma hur förutsättningen för sportsko-fabriksarbetare faktiskt ser ut - inte speciellt bra alltså. Så här såg ett av mina symbol-förslag ut för eventet (ska antyda till en fot som sätter ned ett avtryck..ska dock förtydliga detta lite mer):
Imorgon har jag en presentation i Selfpromotion där jag ska visa mitt portfoliokoncept som jag ska söka jobb med hjälp av. Där ingår bland annat en teaser-design, själva portfolio-piecet, business card, webbsida och en leave-behind. Har inte tagit världens bästa bilder på detta än, så ni får vänta lite med att se dessa.
Idag var det fint ute för en gångs skull, solsken och ingen blåst alls lagom till Mothers Day som gäller idag här nere. Blommor, choklad och presenter i massor har prytt affärerna, och på gymmet var det tomt på överklasstanter...härligheten. Jag kunde stå helt själv och svettas, och nere vid muskelbyggarhörnan var det bara jag och nån liten rugbyspelare.
I går hyrde jag några filmer och toppade kvällen med lite BoJ-glass, vilket var hundra år sen sist. Behövde verkligen en relaxad helg, räckte med Fredagens födelsedagsfirande för Jennys Fin. Åt föresten då på en japansk restaurang och fick prova på ål och flera andra smårätter - faktiskt väldigt spännande att smaka sånt man aldrig annars kanske beställt.
I veckan som kommer är det mer plugg som gäller, gymmet, planerandet för hemflytt och övandet för presentationen av min årskurs kommande slututställning. Jag är ju strategiledare, och därför föll det på bland annat mig att hålla i presentationen och ro projektet iland hos juryn (skolans högsta höns)....better behave.
Hoppas ni har det bra alla, rikigt kul med kommentarerna! =)
//miot
Bild under selfpromotion-lektion med spårrande ord från Linnea på dotan
Min teaser i form av en message in a bottle som symboliserar min resa från Sydney till Sverige, och som presenterar mig som en produkt producerad i Australien(som nu lanseras i Sverige)
Utsikten över Sydneys hamningång i Jennys nya cribb..och parkett på det...aaaawh
På nyöppnade baren bredvid skolan med Jenny och Eve
Ganska snygg branding med menyerna...
Iögonfallande paraplyer, lyser upp det annars ganska gråa norra.
Och trevlig logga på det, mmmm I like.
En mysig filur som beslagtagit badrummet en kväll, vilket inte uppskattades av dess ägare. Bestraffning på momangen...mehehe.
May day
Från och med igår är jag nu singel i sängen efter att Jenny flyttade in med hennes killes polare lite längre ned i Mosman. Detta innebar att jag också fick ligga med huvudet åt rätt håll och inte nere vid fötterna, vilket kändes trevligt.
Har försökt att plugga en del, hela Lördagskvällen satt jag med min kära laptop i knät...(hatkärlek) och försökte bearbeta alla 150 projekt vi nu håller på med. När man är så här mitt inne i terminen känns det både stressigt men ändå hoppfullt när man vet att man åtminstone klarat av hälften.
Här om kvällen var jag, Jenny, Andrea och Claire ute och åt middag på en japansk restaurang i Neutral Bay. Jag åt sashimi, räkor och lite annat småttogott från det asiatiska köket, och toppade kvällen med att dela en cheesecake med Jenny på ett café. När vi kommit tillbaks till huset igen satt det en pinne på glasrentrén. Det konstiga var att denna pinne hade 4 ben, och när jag gick närmare såg jag att det faktiskt var ett djur - en vandrande pinne! Så otroligt exotiskt, och jag behövde inte ens ta mig ett steg från lägenheten! Den satt där på glaset och gungade i vinden och verkade ganska tillfreds med livet - framtills jag kom upp och smattrade av 500 bilder. Måste säga att detta slår det mesta jag sett i Australien, och i vilt tillstånd också! O my.
I Fredags samlades vi några tjejer framför tvn på kvällen och tittade på bröllopet mellan "Wills och Kate" som de så fint säger down under. Aussiesarna lägger till sina egna uttryck i allt, inte ens britterna kommer undan. Fint var det förståss men jag tyckte att det inte alls hade samma personliga känsla som Victoria och Daniels, men det beror väl också på att jag är svensk..=)
Hursomhelst så var det roligt att se, och australiensarna har varit som besatta i flera veckor - skönt att det är förbi.
Igår tittade jag på BiggestLoser Australia, ni vet det där programmet med överviktiga som går ned typ 50 kg på 3 månader. Det är final ikväll, och det ska bli kul att se hur människor som kämpar faktiskt lyckas. Programmet efter detta är MasterChef Australia, där det lagas gräddrätter och desserter om vartannat. Makes sense? Inte direkt, först ska man äta hälsosamt och motionera, för att i nästa stund laga 7 rättersmiddagar med allt onyttigt du kan tänka dig. Här har man verkligen en strategi för folk att följa tvprogram, laga mat - gå upp i vikt - bli deprimerad - träna - gå ned i vikt, och så om igen. Hmm.
Nu har det föresten blivit kallt här på riktigt, sover i hela outfiten med tofflor o strumpor, samt slänger på mig morgonrocken ovanpå kläderna när jag går omkring i lägenheten. Måste dock hålla konstant öppet för att det inte ska bli fuktigt/mögligt inne, när man ska duscha är det som att ställa sig i en iglo...burr.
Uppdaterar snart igen!
Glad Valborg på er också, själv missade man det ju tredje året i rad...=/
//Miot
Pinnen med ben
Något som liknade ett huvud
Skönt för Wills' att flinten inte syndes från balkongen
Har försökt att plugga en del, hela Lördagskvällen satt jag med min kära laptop i knät...(hatkärlek) och försökte bearbeta alla 150 projekt vi nu håller på med. När man är så här mitt inne i terminen känns det både stressigt men ändå hoppfullt när man vet att man åtminstone klarat av hälften.
Här om kvällen var jag, Jenny, Andrea och Claire ute och åt middag på en japansk restaurang i Neutral Bay. Jag åt sashimi, räkor och lite annat småttogott från det asiatiska köket, och toppade kvällen med att dela en cheesecake med Jenny på ett café. När vi kommit tillbaks till huset igen satt det en pinne på glasrentrén. Det konstiga var att denna pinne hade 4 ben, och när jag gick närmare såg jag att det faktiskt var ett djur - en vandrande pinne! Så otroligt exotiskt, och jag behövde inte ens ta mig ett steg från lägenheten! Den satt där på glaset och gungade i vinden och verkade ganska tillfreds med livet - framtills jag kom upp och smattrade av 500 bilder. Måste säga att detta slår det mesta jag sett i Australien, och i vilt tillstånd också! O my.
I Fredags samlades vi några tjejer framför tvn på kvällen och tittade på bröllopet mellan "Wills och Kate" som de så fint säger down under. Aussiesarna lägger till sina egna uttryck i allt, inte ens britterna kommer undan. Fint var det förståss men jag tyckte att det inte alls hade samma personliga känsla som Victoria och Daniels, men det beror väl också på att jag är svensk..=)
Hursomhelst så var det roligt att se, och australiensarna har varit som besatta i flera veckor - skönt att det är förbi.
Igår tittade jag på BiggestLoser Australia, ni vet det där programmet med överviktiga som går ned typ 50 kg på 3 månader. Det är final ikväll, och det ska bli kul att se hur människor som kämpar faktiskt lyckas. Programmet efter detta är MasterChef Australia, där det lagas gräddrätter och desserter om vartannat. Makes sense? Inte direkt, först ska man äta hälsosamt och motionera, för att i nästa stund laga 7 rättersmiddagar med allt onyttigt du kan tänka dig. Här har man verkligen en strategi för folk att följa tvprogram, laga mat - gå upp i vikt - bli deprimerad - träna - gå ned i vikt, och så om igen. Hmm.
Nu har det föresten blivit kallt här på riktigt, sover i hela outfiten med tofflor o strumpor, samt slänger på mig morgonrocken ovanpå kläderna när jag går omkring i lägenheten. Måste dock hålla konstant öppet för att det inte ska bli fuktigt/mögligt inne, när man ska duscha är det som att ställa sig i en iglo...burr.
Uppdaterar snart igen!
Glad Valborg på er också, själv missade man det ju tredje året i rad...=/
//Miot
Pinnen med ben
Något som liknade ett huvud
Skönt för Wills' att flinten inte syndes från balkongen
Easter feast
Hallå i påskfirandet!
Här i Sydney spöregnar det förfullt, men det var inget som hindrade mig från att ge mig ut 9 imorse med (min senaste förälskelse) pulsklockan och dra några varv i ovalen. Blev lite kladdigt i slutänden, men det kändes skönt att bränna bort några chokladpraliner.
I Fredags morse tog jag o Jenny tåget till Terrigal, ett ställe en bit ovanför Palm Beach, där Rebecca och Grant hyrt en lägenhet över påsken. Det tog oss ungefär 2,5 h att åka dit genom skog och sjöar, men det är inte förren vid sådana små utflykter som man faktiskt inser att man befinner sig i Australien.
Väl vid Gosfordstationen kom Rebecca och Grant i bil och hämtade oss, varav inhandling av diverse seafood och annat smått o gott gjordes. Sen åkte vi till lägenheten som låg längs med kusten ganska centralt i Terrigal, precis bredvid stranden med utsikt över hela oceanen. Otroligt fint (lägenheten var sjukt stor) och inte mindre än 4 sovrum där vi kunde crasha. Jenny och jag sov dock över en natt, vilket räckte alldeles utmärkt.
Med på plats var också ett annat par, några bekanta till R&G, och på Lördagen kom Eve och Christian över från Sydenham. Vi hängde på balkongen, drack lite drinkar, åt brunch på ett ställe i närheten när det började ösregna och satt sedan ett tag på en pub och "mös". Hemma lagade vi otroligt god mat, Grant har ju en restaurang i Sydneys hamn lite längre in, så han lagade inbakad bläckfisk i ugn, Eve gjorde en härlig paj, vi tillagade räkor, ostron, lade upp sashimi och sist men inte minst de traditionella ägghalvorna med rom och dill.
Hemmåt bar det somsagt för mig och Jen på Lördagkvällen, härlig tågtur sådär i buschen mitt i natten. Men det gick bra, kom hem och i princip svimmade av raklång i sängen. Och sen dess har det regnat.
Men men, synd att klaga.
Hoppas ni också haft en mysig påsk och ätit många chokladägg och annat smaskens.
Nu ska jag försöka vara en duktig skolflicka och plugga...good luck.
Toodles!
Terrigal ligger på Central Coast, och inte längre i Sydneyområdet.
Lite svenskt att fördriva tiden med
Ville dock titta ut genom tågfönstret mest
Väl framme i lägenheten, högst upp med utsikt över vattnet
A sight for sore eyes
Jag och 'värdparet'
Stället hade separat bar, typ samma storlek som köket här hemma.....
The beach
som vi har längtat efter en proper ostbricka!
Solnedgång vid kusten, utsikt från vårt sovrum
Härlig tantsnusk i bokhyllan
Regnet i antågande
Hoppas på hajfritt
Pubbesök
Brunchdags
Påvägen till puben ser jag, otroligt lägligt, en hare i busken! Kanske den riktiga påskharen har befunnit sig i Australien hela tiden...vem vet
Frukostutsikten vid restaurangen med dimma, regn, vind.
Dags för påskfest
stolta kockar
Eve och jag
Praktiskt taget en hel helg med mig och paren...wiie.
Ohh....lovely!
Här i Sydney spöregnar det förfullt, men det var inget som hindrade mig från att ge mig ut 9 imorse med (min senaste förälskelse) pulsklockan och dra några varv i ovalen. Blev lite kladdigt i slutänden, men det kändes skönt att bränna bort några chokladpraliner.
I Fredags morse tog jag o Jenny tåget till Terrigal, ett ställe en bit ovanför Palm Beach, där Rebecca och Grant hyrt en lägenhet över påsken. Det tog oss ungefär 2,5 h att åka dit genom skog och sjöar, men det är inte förren vid sådana små utflykter som man faktiskt inser att man befinner sig i Australien.
Väl vid Gosfordstationen kom Rebecca och Grant i bil och hämtade oss, varav inhandling av diverse seafood och annat smått o gott gjordes. Sen åkte vi till lägenheten som låg längs med kusten ganska centralt i Terrigal, precis bredvid stranden med utsikt över hela oceanen. Otroligt fint (lägenheten var sjukt stor) och inte mindre än 4 sovrum där vi kunde crasha. Jenny och jag sov dock över en natt, vilket räckte alldeles utmärkt.
Med på plats var också ett annat par, några bekanta till R&G, och på Lördagen kom Eve och Christian över från Sydenham. Vi hängde på balkongen, drack lite drinkar, åt brunch på ett ställe i närheten när det började ösregna och satt sedan ett tag på en pub och "mös". Hemma lagade vi otroligt god mat, Grant har ju en restaurang i Sydneys hamn lite längre in, så han lagade inbakad bläckfisk i ugn, Eve gjorde en härlig paj, vi tillagade räkor, ostron, lade upp sashimi och sist men inte minst de traditionella ägghalvorna med rom och dill.
Hemmåt bar det somsagt för mig och Jen på Lördagkvällen, härlig tågtur sådär i buschen mitt i natten. Men det gick bra, kom hem och i princip svimmade av raklång i sängen. Och sen dess har det regnat.
Men men, synd att klaga.
Hoppas ni också haft en mysig påsk och ätit många chokladägg och annat smaskens.
Nu ska jag försöka vara en duktig skolflicka och plugga...good luck.
Toodles!
Terrigal ligger på Central Coast, och inte längre i Sydneyområdet.
Lite svenskt att fördriva tiden med
Ville dock titta ut genom tågfönstret mest
Väl framme i lägenheten, högst upp med utsikt över vattnet
A sight for sore eyes
Jag och 'värdparet'
Stället hade separat bar, typ samma storlek som köket här hemma.....
The beach
som vi har längtat efter en proper ostbricka!
Solnedgång vid kusten, utsikt från vårt sovrum
Härlig tantsnusk i bokhyllan
Regnet i antågande
Hoppas på hajfritt
Pubbesök
Brunchdags
Påvägen till puben ser jag, otroligt lägligt, en hare i busken! Kanske den riktiga påskharen har befunnit sig i Australien hela tiden...vem vet
Frukostutsikten vid restaurangen med dimma, regn, vind.
Dags för påskfest
stolta kockar
Eve och jag
Praktiskt taget en hel helg med mig och paren...wiie.
Ohh....lovely!
Life goes on
and on and on, men jag måste erkänna att det börjar dra ihop sig så smått för hemfärden till Sverige. Ser så otroligt mycket fram emot det, känns som att få starta om på nytt och skapa ett vardagsliv anpassat för *den lite äldre*. Det finns så mycket grejer som jag vill ta upp när jag kommer hem och det ska bli så otroligt kul =D Den femte Juli lämnar jag underlandet och börjar om på nytt.
Den senaste veckan har spenderats antingen i skolan, hemma i lyan eller på gymmet. Stod vid vattenkranen på gymmet när en personlig tränare kom fram och erbjöd mig en halvtimme gratis med honom nu på Onsdag, ska försöka scora några nya heta tips. På gymmet kör jag träning på balansbollar som bosu, swissebollen och sen lösvikter etc. Inga viktmaskiner här inte, bättre att använda alla balansmuskler i kroppen. Så jag ska försöka få ut några fler maskinlösa övningar av pt:n.
I skolan är det mycket som vanligt, men det är jätteskönt med 2 dagar ledigt mitt i veckan, och nu när det är påsk blir det några dagar extra som faller bort. Då kanske det blir tid för lite mer experiment i köket, här senast gjorde jag en GI-chokladkaka med 70% choklad, kaffe, honung, ägg, koshersmör och valnötter, mumsigheten blev det. Åkte in i frysen dock så den blir lite knaprig. Sen har jag och Jenny gjort våra nyttiga muffins med rivna äpplen och morötter, bildbevis följer här nedanför. När man sitter och pluggar behöver man något kul som mellanmål, och doften som sprider sig i lägenheten gör allting mycket hemtrevligare, samtidigt som det egentligen är ganska livsfarligt för gottegrisar som mig.
I Fredags gick jag och Eve till en nyöppnad bar (Tree house) bredvid skolan, tog några glas vin och oliver och njöt av veckans sista skoldag. Väldigt trevlig atmosfär, och massa snubbar i suits...mehhee. Sen tog jag mitt pickoåpack, gick hem och tog hand om Jenny som vart hos doktorn och var lite sjuk. En lugn Fredag blev det, men på Lördagen kom Andy över (hon har flyttat hit till den rätta sidan nu när hennes syrra Paula åkt hem) och sen gick vi till klubben Minsky's i Cremorne, där Fin och hans fotbollspolare firade någon slags födelsedag i svart/vitt tema.
Under Söndagen blev jag utskälld av en granne för att min kära rumskompis T:et torkade största tvättladdningen med grannens kontakturtag. Till råga på allt hade grannen knackat runt så att alla andra grannar stod med sina dörrar och bevittnade min förnedrelse. T:et är väldigt.....tankspridd ibland. Ska bli skönt att komma hem och ro om mitt eget hem helt själv, det frestar på att bo med människor.
MammaMia & the side kick's muffin
The Tree house bar, otroligt skarp bild
Entré
Såhär firas påsken i shoppingcentret runt knuten här i Mosman. Vart är kaninerna, den gratis chokladen eller äggen är min fråga?
Studiobild på the duo under degreefirandet
När bachelorn är klar har jag väl inget annat val än att photoshopa på en mössa...:/
Den senaste veckan har spenderats antingen i skolan, hemma i lyan eller på gymmet. Stod vid vattenkranen på gymmet när en personlig tränare kom fram och erbjöd mig en halvtimme gratis med honom nu på Onsdag, ska försöka scora några nya heta tips. På gymmet kör jag träning på balansbollar som bosu, swissebollen och sen lösvikter etc. Inga viktmaskiner här inte, bättre att använda alla balansmuskler i kroppen. Så jag ska försöka få ut några fler maskinlösa övningar av pt:n.
I skolan är det mycket som vanligt, men det är jätteskönt med 2 dagar ledigt mitt i veckan, och nu när det är påsk blir det några dagar extra som faller bort. Då kanske det blir tid för lite mer experiment i köket, här senast gjorde jag en GI-chokladkaka med 70% choklad, kaffe, honung, ägg, koshersmör och valnötter, mumsigheten blev det. Åkte in i frysen dock så den blir lite knaprig. Sen har jag och Jenny gjort våra nyttiga muffins med rivna äpplen och morötter, bildbevis följer här nedanför. När man sitter och pluggar behöver man något kul som mellanmål, och doften som sprider sig i lägenheten gör allting mycket hemtrevligare, samtidigt som det egentligen är ganska livsfarligt för gottegrisar som mig.
I Fredags gick jag och Eve till en nyöppnad bar (Tree house) bredvid skolan, tog några glas vin och oliver och njöt av veckans sista skoldag. Väldigt trevlig atmosfär, och massa snubbar i suits...mehhee. Sen tog jag mitt pickoåpack, gick hem och tog hand om Jenny som vart hos doktorn och var lite sjuk. En lugn Fredag blev det, men på Lördagen kom Andy över (hon har flyttat hit till den rätta sidan nu när hennes syrra Paula åkt hem) och sen gick vi till klubben Minsky's i Cremorne, där Fin och hans fotbollspolare firade någon slags födelsedag i svart/vitt tema.
Under Söndagen blev jag utskälld av en granne för att min kära rumskompis T:et torkade största tvättladdningen med grannens kontakturtag. Till råga på allt hade grannen knackat runt så att alla andra grannar stod med sina dörrar och bevittnade min förnedrelse. T:et är väldigt.....tankspridd ibland. Ska bli skönt att komma hem och ro om mitt eget hem helt själv, det frestar på att bo med människor.
MammaMia & the side kick's muffin
The Tree house bar, otroligt skarp bild
Entré
Såhär firas påsken i shoppingcentret runt knuten här i Mosman. Vart är kaninerna, den gratis chokladen eller äggen är min fråga?
Studiobild på the duo under degreefirandet
När bachelorn är klar har jag väl inget annat val än att photoshopa på en mössa...:/
BB graduate ceremony
I Torsdags var det dags att fira att vi alla nu tagit en associate degree i kommunikationsdesign (för typ ett år sedan), och det innebar råck och färgglad krage samt sist men inte minst gratisbar och snacks!
Vi delade händelsen med bachelorstudenterna från förra året som fick ha hatt och riktigt kåpa på sig (avis!). Inför en publik på säkert flera hundra ropades våra namn upp i tur och ordning, och in på scenen fick man gå helt själv fram till rektorn, skaka hand, ta emot diplomet med andra handen, samtidigt som man lade av ett smajl mot fotografen nere under scenen. Såg riktigt roligt ut, och jag måste erkänna att jag var lite skakig på benen i mina 10 cm-klackar när jag gick in där inför alla människor. Kändes som att varje steg tog en evighet, och jag tänkte *snubbla inte snubbla inte*. Som tur var höll jag mig på benen, och skakade rätt hand ;)
Efteråt gick vi ett gäng till en bar i Surrey Hills och firade våra erövringar. Helt klart ett toppenminne från tiden här, och tänk att man skulle få bära en såndär exotisk råck tillslut ändå. Lite tråkigt bara att bachelorn firas så sent efteråt också, jag kommer ju inte vara här när det är dags för det nästa år...=(
Här kommer lite pics:
Väntar man på något gott väntar man aldrig för länge
Här ses bachelornas outfits
Svenskorna Jenny, Eve, jag och Rebecca
Faktiskt väldigt fint i lokalen där ceremonin hölls
Stoltheten!
Rektorn håller tal
Väldigt seriöst. . .
Oh happy day!
Vi delade händelsen med bachelorstudenterna från förra året som fick ha hatt och riktigt kåpa på sig (avis!). Inför en publik på säkert flera hundra ropades våra namn upp i tur och ordning, och in på scenen fick man gå helt själv fram till rektorn, skaka hand, ta emot diplomet med andra handen, samtidigt som man lade av ett smajl mot fotografen nere under scenen. Såg riktigt roligt ut, och jag måste erkänna att jag var lite skakig på benen i mina 10 cm-klackar när jag gick in där inför alla människor. Kändes som att varje steg tog en evighet, och jag tänkte *snubbla inte snubbla inte*. Som tur var höll jag mig på benen, och skakade rätt hand ;)
Efteråt gick vi ett gäng till en bar i Surrey Hills och firade våra erövringar. Helt klart ett toppenminne från tiden här, och tänk att man skulle få bära en såndär exotisk råck tillslut ändå. Lite tråkigt bara att bachelorn firas så sent efteråt också, jag kommer ju inte vara här när det är dags för det nästa år...=(
Här kommer lite pics:
Väntar man på något gott väntar man aldrig för länge
Här ses bachelornas outfits
Svenskorna Jenny, Eve, jag och Rebecca
Faktiskt väldigt fint i lokalen där ceremonin hölls
Stoltheten!
Rektorn håller tal
Väldigt seriöst. . .
Oh happy day!
On the Rocks
Låt mig säga att denna helg verkligen har tagit mig tillbaka till livet och gjort mödan värd sedan förra veckan. Vilken pärs! Inte mindre än 4 presentationer på 3 dagar, varav den sista stod jag själv framför organisationen Oxfam och lade fram min kampanjidé. Psykiskt utmattad kom man hem och föll raklång på sängen (aka klädhögen). Men det är bra att man blir lite pressad, annars utvecklas man väl inte, sant?
Hursomhelst. Anledningen till att helgen vart så bra är att den kickstartade med gymmet på Lördagsmorgonen, följt av en shoppingtur med Rebecca och Jenny i schyssta köpcentret Westfield i stan, med lunch i The Rocks där vi åt pannkakor. Titta på bilderna så vet jag en och annan mun som kommer börja dreggla.
På kvällen gick vi på en inflyttningsfest i Kirribilli/Neutral Bay hos en av T:ts vänner, en pytteliten studio med fin utsikt dock. Saknar INTE att bo i studiolägenheter! Inte för att mitt sovrum/vardagsrum är värsta mansionet, but still, separat kök är ändå trevligt....! Kvällen fortsatte på Kirribilli Hotell med veggie plates, liveband och umgänge. Sen flydde vi in till stan och träffade upp Fin och hans soccer-polare på Cargo (klubb) nere vid vattnet i Darling Harbour.
Igår Söndag vann vi en timme här i Sydney, drog klockslaget tillbaks så nu sitter man här 8 på morgonen en ledig Måndag. Åkte till gamla kära Manly igår och hängde lite med Fin o killarna på Wharf-bar vid färjbryggan, det var ganska svalt dock. Blåsten i detta land är inte nådigt! Spelar ingen roll att det ska vara "22" grader, det känns som 17. Resten av natten dansade vi ut på Shore club på andra sidan Manly där vi vart några gånger tidigare, dock är det omgjort nu så det finns plats för vilda rörelser om man säger så. Till och med en och en annan danspåle fanns på plats för den som kände för det =/
Denna vecka är production week som det kallas, har några läxor som ska fixas med, annars två lektioner och resten ledigt. Haleleluja!
Dyker upp inom kort igen!
Cïao
Jaaaaaam.
Som ett barn under julgranen
Vem kan klandra mig dock?
Jenny njöt av bananen som är en sällsynt råvara här nuförtiden (dyr också, pga orkanen)
Man sparar inte på sylten här inte.
Stället ligger lite i skymundan, folk hittar dit ändå.
Bröllopskortege mitt i stan. Ah hästar!!
Veggieplate på Kirribilli-hotel
Tara and Moi
Hursomhelst. Anledningen till att helgen vart så bra är att den kickstartade med gymmet på Lördagsmorgonen, följt av en shoppingtur med Rebecca och Jenny i schyssta köpcentret Westfield i stan, med lunch i The Rocks där vi åt pannkakor. Titta på bilderna så vet jag en och annan mun som kommer börja dreggla.
På kvällen gick vi på en inflyttningsfest i Kirribilli/Neutral Bay hos en av T:ts vänner, en pytteliten studio med fin utsikt dock. Saknar INTE att bo i studiolägenheter! Inte för att mitt sovrum/vardagsrum är värsta mansionet, but still, separat kök är ändå trevligt....! Kvällen fortsatte på Kirribilli Hotell med veggie plates, liveband och umgänge. Sen flydde vi in till stan och träffade upp Fin och hans soccer-polare på Cargo (klubb) nere vid vattnet i Darling Harbour.
Igår Söndag vann vi en timme här i Sydney, drog klockslaget tillbaks så nu sitter man här 8 på morgonen en ledig Måndag. Åkte till gamla kära Manly igår och hängde lite med Fin o killarna på Wharf-bar vid färjbryggan, det var ganska svalt dock. Blåsten i detta land är inte nådigt! Spelar ingen roll att det ska vara "22" grader, det känns som 17. Resten av natten dansade vi ut på Shore club på andra sidan Manly där vi vart några gånger tidigare, dock är det omgjort nu så det finns plats för vilda rörelser om man säger så. Till och med en och en annan danspåle fanns på plats för den som kände för det =/
Denna vecka är production week som det kallas, har några läxor som ska fixas med, annars två lektioner och resten ledigt. Haleleluja!
Dyker upp inom kort igen!
Cïao
Jaaaaaam.
Som ett barn under julgranen
Vem kan klandra mig dock?
Jenny njöt av bananen som är en sällsynt råvara här nuförtiden (dyr också, pga orkanen)
Man sparar inte på sylten här inte.
Stället ligger lite i skymundan, folk hittar dit ändå.
Bröllopskortege mitt i stan. Ah hästar!!
Veggieplate på Kirribilli-hotel
Tara and Moi
Några reflektioner
Hallå hallå där ute,
sitter med Jenny och pluggar flitigt (temporär undvikelse) med att förbereda inför resterande veckas 3 presentationer. Har redan haft en första i Måndags, sen har det varit lektionsfritt fram tills imorgon. Jag har suttit lite i bibblan också, men det behöver jag ju inte skriva så mkt om(undviker nära-döden-upplevelser så ofta som möjligt)...
Vi har lagat nyttiga muffins i veckan, med wholegrain fluor, olika fibrer, riven frukt, en gnutta honung, lite råsocker och kanel. Platsade dock inte i nått skyltfönster om man säger så, som master chef'en T:s gör... jäkla tävlingsexemplar, ville nästan säga till henne att blunda när hon skulle äta våra. Menmen, något får väl svikta när det åtminstone är nyttigt.
På gymmet häromsistens stod jag som en tomatröd galning med lösvikter vid stretchhörnan och kämpade med lite tyngre grejer, man försöker ju öka allt eftersom...ibland önsketänkande, men skam den som ger sig tänker jag. Passande också då att en svärmorsdröm kommer fram till mig och instruerar helt utan vidare hur jag skall fixa min taktik och ta bort några vikter, varav jag svarar (med tanke på alla killar med ojämn kropp) "haha, well... I mean, I dont want to look like a chicken". Snett smajl till mötes. Kom samtidigt på att det lät som att jag stod där och ville se matcho ut med tyngre vikter än jag klarar av. Eh...varning för kroppsbyggartjejen vid stretchen liksom....
Idag på gymmet, för att spinna vidare på ämnet, såg jag en av deltagarna från MasteChef (tvprogrammet) här i Australien. Stackars kille, kände väl pressen efter allt han stoppat i sig. Synd dock att han bestämde sig för att lyfta skrot efter programmet istället för innan, hur dålig planering får man ha egentligen? Han kanske visste att en svenne skulle vara där och slå på djungeltrumman (såklart man ställer upp).
Har börjat märka nu att vi sakta men säkert förvandlas till aussiesnackande engelsktalande svennar. Jenny slänger sig med typiska slangcitat, och jag försöker mest apa efter. En grej kan man iallafall garantera, aussien blir bara oattraktivare ju mer man hör den.
Värsta kombinationen är: hillbillyaussie från förorterna i väst (också kallade vogs). Fulla aussies är inte heller en höjdare, låter ungefär som måsarna i Hitta Nemo. MaaaaaAAAAjjn?...så hett. Och tjejerna pratar jämt i falsette. Det är nästan värst. Jag kan inte ens härma.
Nu ska jag återgå till studierna.
Byebye!
Vegetarisk ultranyttig "pizza" made by me, med tofu, keso och diverse grönsaker.
Grön filur som låg och kuttrade i Jennys handväska och som orsakade en smärre hjärtattack.
Filosofiska tankar någon?
Skolans kurs i hur man pudrar näsan för den som inte vet.
Svens Viking Pizza som öppnat i Neutral Bay besökte vi med Jennys kille och några polare i förra veckan.
Det är ju såhärt det ser ut i var mans hem i gamla Svea, inte sant?
Jennys kille excited över lite svensk "husmanskost".
sitter med Jenny och pluggar flitigt (temporär undvikelse) med att förbereda inför resterande veckas 3 presentationer. Har redan haft en första i Måndags, sen har det varit lektionsfritt fram tills imorgon. Jag har suttit lite i bibblan också, men det behöver jag ju inte skriva så mkt om(undviker nära-döden-upplevelser så ofta som möjligt)...
Vi har lagat nyttiga muffins i veckan, med wholegrain fluor, olika fibrer, riven frukt, en gnutta honung, lite råsocker och kanel. Platsade dock inte i nått skyltfönster om man säger så, som master chef'en T:s gör... jäkla tävlingsexemplar, ville nästan säga till henne att blunda när hon skulle äta våra. Menmen, något får väl svikta när det åtminstone är nyttigt.
På gymmet häromsistens stod jag som en tomatröd galning med lösvikter vid stretchhörnan och kämpade med lite tyngre grejer, man försöker ju öka allt eftersom...ibland önsketänkande, men skam den som ger sig tänker jag. Passande också då att en svärmorsdröm kommer fram till mig och instruerar helt utan vidare hur jag skall fixa min taktik och ta bort några vikter, varav jag svarar (med tanke på alla killar med ojämn kropp) "haha, well... I mean, I dont want to look like a chicken". Snett smajl till mötes. Kom samtidigt på att det lät som att jag stod där och ville se matcho ut med tyngre vikter än jag klarar av. Eh...varning för kroppsbyggartjejen vid stretchen liksom....
Idag på gymmet, för att spinna vidare på ämnet, såg jag en av deltagarna från MasteChef (tvprogrammet) här i Australien. Stackars kille, kände väl pressen efter allt han stoppat i sig. Synd dock att han bestämde sig för att lyfta skrot efter programmet istället för innan, hur dålig planering får man ha egentligen? Han kanske visste att en svenne skulle vara där och slå på djungeltrumman (såklart man ställer upp).
Har börjat märka nu att vi sakta men säkert förvandlas till aussiesnackande engelsktalande svennar. Jenny slänger sig med typiska slangcitat, och jag försöker mest apa efter. En grej kan man iallafall garantera, aussien blir bara oattraktivare ju mer man hör den.
Värsta kombinationen är: hillbillyaussie från förorterna i väst (också kallade vogs). Fulla aussies är inte heller en höjdare, låter ungefär som måsarna i Hitta Nemo. MaaaaaAAAAjjn?...så hett. Och tjejerna pratar jämt i falsette. Det är nästan värst. Jag kan inte ens härma.
Nu ska jag återgå till studierna.
Byebye!
Vegetarisk ultranyttig "pizza" made by me, med tofu, keso och diverse grönsaker.
Grön filur som låg och kuttrade i Jennys handväska och som orsakade en smärre hjärtattack.
Filosofiska tankar någon?
Skolans kurs i hur man pudrar näsan för den som inte vet.
Svens Viking Pizza som öppnat i Neutral Bay besökte vi med Jennys kille och några polare i förra veckan.
Det är ju såhärt det ser ut i var mans hem i gamla Svea, inte sant?
Jennys kille excited över lite svensk "husmanskost".
I underjorden (aka biblioteket)
Åter på bibblan i kvarteret, skönt att sätta sig någon annanstans och få saker och ting gjorda, det finns i princip inget alternativ, tyst som det är här. Lät som andra världskriget när jag skulle ta ur lunchen ur plastpåsen, trodde jag skulle bli utslängd med huvudet först av någon übertrevlig filur med för stora glasögon och noll livsglädje.
Har haft en trevlig vecka både i skolan och utanför. Pluggade hos Evelina i Sydenham i Onsdags med Jenny, hon bjöd på hemmagjord paj (gud vilken lyx!) och lax vilket bara det var värt den entimmes långa bussresan dit. Jag och Jenny försökte insupa husmiljön och hunden Max och allt annat familjärt som man känner sig hemmastadd i, härligt med ett break från kollektivet i lägenheten.
På Torsdagen åkte vi till Paddington för ett besök i utställningslokalen där Billy Blue ska ha sin slutexhibition för oss studenter som tar bachelorn nu i Juli. Detta är ett av ämnena som vi kunde bestämma oss för om vi ville jobba med, vilket jag såklart gjorde. Sjukt kul att få anordna utställningen och komma på konceptet och allt däromkring. Eventdesign går inte av för hackor det inte.
På Torsdagen var det även St Patricks day som firas rejält här i krokarna, jag, Jenny och Rebecca möttes upp för en liten afterworkare på baren/puben Firefly i Neutral Bay. Något speciellt firande var det inte där direkt, kanske då förutom servitörens gröna hatt o treklöver på kinden. Åt dock världens godaste fried zuchini, nästan för god för ens eget bästa. Måste väl erkänna att fritösen gjorde sitt....inget är för bra för att vara sant.
I Fredags följde vi med Fin och några fotbollskompisar till honom på en liten barrunda i Dee Why och sedan tillbaks till old Oakee. Åt även där en sjukt god spenat/fetapizza som vi delade på, måste väl även där erkänna att bröd och ost gör underverk (det går inte att förneka). I övriga fall brukar jag streta veckorna igenom som en tofuätande snurresprätt. Jenny är vegan så jag blir ju lite smått påverkad.
Nu ska jag packa ihop och bege mig till gymmet, hoppas lugn utan horder av klimakterietanter och testosteronstinna schtekare.
Adïos!
någons underbara (framförallt fräscha) bibliotekspoesi
vår masterchef Evelinas verk
frestelsens vagga - zuchini fries, ow maj gaad.
Shcnygga tjejer
fler firande flanörer på St Patricks day
Har haft en trevlig vecka både i skolan och utanför. Pluggade hos Evelina i Sydenham i Onsdags med Jenny, hon bjöd på hemmagjord paj (gud vilken lyx!) och lax vilket bara det var värt den entimmes långa bussresan dit. Jag och Jenny försökte insupa husmiljön och hunden Max och allt annat familjärt som man känner sig hemmastadd i, härligt med ett break från kollektivet i lägenheten.
På Torsdagen åkte vi till Paddington för ett besök i utställningslokalen där Billy Blue ska ha sin slutexhibition för oss studenter som tar bachelorn nu i Juli. Detta är ett av ämnena som vi kunde bestämma oss för om vi ville jobba med, vilket jag såklart gjorde. Sjukt kul att få anordna utställningen och komma på konceptet och allt däromkring. Eventdesign går inte av för hackor det inte.
På Torsdagen var det även St Patricks day som firas rejält här i krokarna, jag, Jenny och Rebecca möttes upp för en liten afterworkare på baren/puben Firefly i Neutral Bay. Något speciellt firande var det inte där direkt, kanske då förutom servitörens gröna hatt o treklöver på kinden. Åt dock världens godaste fried zuchini, nästan för god för ens eget bästa. Måste väl erkänna att fritösen gjorde sitt....inget är för bra för att vara sant.
I Fredags följde vi med Fin och några fotbollskompisar till honom på en liten barrunda i Dee Why och sedan tillbaks till old Oakee. Åt även där en sjukt god spenat/fetapizza som vi delade på, måste väl även där erkänna att bröd och ost gör underverk (det går inte att förneka). I övriga fall brukar jag streta veckorna igenom som en tofuätande snurresprätt. Jenny är vegan så jag blir ju lite smått påverkad.
Nu ska jag packa ihop och bege mig till gymmet, hoppas lugn utan horder av klimakterietanter och testosteronstinna schtekare.
Adïos!
någons underbara (framförallt fräscha) bibliotekspoesi
vår masterchef Evelinas verk
frestelsens vagga - zuchini fries, ow maj gaad.
Shcnygga tjejer
fler firande flanörer på St Patricks day
